Den bästa veckan hittills

Nog för att min skola alltid har varit av det mer underbara slaget, även i under dom dåliga dagarna, men den här veckan var den överlägset bästa.

Denna vecka har vi haft serieteckning, eller "Berättande Bild" som konstvärlden vill kalla det (herregud, serier är ju inte konst heller!) med Anneli Furmark, en av mina svenska idoler. Om det var mäktigt? Ojoj, ni anar inte.

Idolen själv med veckans arbete bakom

Själv har jag inte tecknat sen jag gjorde mitt bidrag till Mangatalangen 2010, och hade helt glömt hur roligt det är! Kommer jag in på andra året ska jag definitivt fortsätta med det! Kanske skapa ett fanzine till och med.

Idog verkstad

Passade på att köpa en bok av henne också...

...samt få den signerad, wihii!!

Här kommer då mitt arbete från veckan (har annat på g också men det blev inte klart):

(nej, självklart är INTE Jehovas Vittne aggressiva björnar, det var bara en rolig idé av vad en björn kunde tänkas vilja, att äta upp Marie hade varit på tok för klyshigt (jösses björnar, sluta upp med att hamna i de där fällorna)(haha, nu blev det två parenteser i en parantes!))

Nu ska jag på stan, trevlig fredag på er!

Apropå odlingen

Jag kanske inte var helt tydlig i mitt föregående inlägg, men säger istället nu att mitt odlingsprojekt påbörjades redan i lördags. Då sådde jag fint i små minidrivhus några frön av jordgubbar, timjan, gräslök samt persilja, satte sättpotatis i äggkartong för att gro till sig samt sådde en stor kruka med blivande sköldpaddsmat (ni vet ogräs och sånt, hittade frön till det här).

Nu ikväll när jag skulle kolla till fukten i jorden i mina små odlingar så upptäcker jag till min stora glädje att timjan fröna har skjutit små små skott! De är visserligen inte en millimeter ens, men ändå!

Högt för mig själv i min ensamhet (Jay jobbar ikväll, fräckt när jag nu blev så glad!) så frågade jag om inte timjan är lite av en snabb växt.

Och då kom jag på att kolla till krukan med sköldpaddsmaten som skulle gå att skörda redan efter ett fåtal veckor.

Kollar i krukan. Nix, inga skott än, men snart kanske.

Sen bestämmer jag mig för att kolla om jorden är fuktig. Och tro då inte att det visst har kommit skott men de har växt såpass tätt att de har lyckats pressa upp jorden ovanför och skapa en luftficka på någon eller några centimeter över sig. När jag vattnade sjönk nivån på jorden mycket drastiskt och en massa skott tittade fram.

Sickna fasoner!

Bot mot tristess, ångest, olycklighet osv

Något riktigt lämpligt att sysselsätta sig med när livet inte är på topp är intressanta projekt av olika slag som kan distrahera men även skänka någon känsla av betydelse och glädje.

I mitt fall blev det odling.

Jajamen, helt plötsligt är man en sån där "eko-nörd" som banne tänker ha egna jordgubbar, morötter och potatis, sam en liten kryddbänk i köket. Mysigt värre!

PS: Fast jag kanske var eko-nördig redan innan, då jag tillhör den där fashionabla återvinningsnazisten som envisas med att bryta isär slöa saxar för att kunna återvinna metall och plast för sig?

Hur var det den visan löd igen?

Jag har sagt det förut, men jag säger det igen:

DET BORDE FANEMEJ VARA OLAGLIGT ATT VARA SJUK!

Okej, uppenbarligen är jag inte helt seriös, men med tanke på hur mycket lite sjukdom strular till det för min vardag så är jag måttligt road av det.

Man skulle ju kunna argumentera för att jag egentligen borde skaffa mig en mognare approach till problemet och inte låta det strula till så förbaskat...

Jösses, va tror ni om mig egentligen?!?!?!?

Ren från obehag

Och idag är jag helt återställd efter en riktigt hemsk magsjuka som fick mig fullständigt däckad i soffan i närapå två och ett halvt dygn. Tack som fan för det, var kom den ifrån? Ingen vet.

Så uppenbarligen har jag inte direkt hunnit med något spännande alls den här veckan, den försvann ner i toaletten tillsammans med otrevliga virus.

Däremot hoppas jag på att äntligen få något gjort på skolan den här tysta fredagen när ändå större delen av landet bestämmer sig för att sova.

Vi ses!

Ganska ologiskt helt enkelt

Jag begriper inte hur man kan vara så förbaskat trött när det enda annorlunda man har gjort är att unna sig lite D-vitamin bildning i solen?

Jag måste bara få säga en sak...

Jag hittade i förrgår en sak som gjorde mig riktigt jäkla glad!

Nog för att saker fortfarande kan gå fel när nu spelet fortfarande är i alpha-stadiet (inte ens alpha, till och med pre-alpha!) men nog fan ser det lovande ut! Förhoppningsvis får vi nu det bästa tmnt-spelet sedan Turtles in Time!

Det förekommer förstås en massa gnäll om att turtlarna ser lite konstiga ut, men personligen tycker jag att det är bara bra att de får en mer realistisk look än den ständigt återkommande serieteckningsstilen som de alltid har haft, och som i många fall kanske är onödigt gulligt (herpy derpy freddy wolfy)(därmed inte sagt att det är dåligt!). Vi behöver en mer vuxen approach till alla oss som växte upp med turtles och nu vill att de ska ha mognat parallellt med oss. Allt som finns är MNT Gaiden och som sagt, den är långt ifrån officiell. Jag är till och med osäker på om vare sig Laird eller Eastman har läst den.

Nåja, till sommaren får vi äntligen veta vad det blir!

Andra saker i träsk

Låt mig presentera en av världens bästa seriefigurer i handen på en av världens manusförfattare:

The Swamp Thing av Alan Moore

Köpte del tre när jag var Berlin i tron att det var del två (usch så dumt) men jag hittade del två billigt på ebay (12 dollar inkl frakt ^^), vilket nu resulterat i att jag har halva serien i min ägo. Yey!

Kortfattat handlar serien om en träskvarelse sprungen ur en sorglig historia om en vetenskapsman som i en explosion omkommer men vars sinne antar just den formen. Det är ganska komplicerat att försöka förklara en sådan bakgrundshistoria, särskilt som att den tar många oväntade svängar innan man hinner landa i hur saker och ting faktiskt är.

Nåväl, förutom det handlar det även en hel del om miljöförstöring men utan att bita en i ansiktet, härliga övernaturliga historier baserade på gammaldags övertro (vilket är awesome!) samt även ett och annat mänskliga intriger. En perfekt blandning!

Och jag är så kär!

Rekommenderas till alla som i överlag gillar välgjorda amerikanska serier!

Ett ganska tragiskt statement

Vilken svengelska jag kör med!

För några dagar sedan upptäckte jag den här underbara saken och konstaterade i samma veva att jag mycket hellre har en låt om hamburgare på hjärnan än mycket annat skrot som spelas idag. Det är förbannat tragiskt att konstatera.

(Ja, ni måste se de första fem minuterna, annars fattar ni inte riktigt hur låten är uppbyggd)

Vet ni vad det värsta är?

Den är förbannat catchy >.<

(Och ja, killen är förbannat jävla mysig som blir så exalterad, love it! ^^)

Fast i träsket

Jag nämnde hur bra min dator går jämfört med tidigare nu när jag spelar WoW, men jag är inte säker på om det då var uppenbart att det då blir förbannat mycket roligare att spela?

Jag ska inte ljuga och säga att jag har spelat som besatt, men några oroväckande gamer-drag har börjat ge sig tillkänna:

- Helt plötsligt är jag extremt kunnig inom Battle Pets i WoW och kan mer än Jay, och när jag förklarar vad jag håller på med använder jag mig av en knepig dialekt med ord som bp, stats, speed, breed osv.

- Min server som jag har alla mina Alliance-karaktärer på fick för sig att slockna, vilket orsakade ett raseriutbrott hos mig. Jay skrattade åt mig och sa "Välkommen till gamer-världen PÅ RIKTIGT!".

- Jag har dessutom levlat den fjärde sp:n (Secondary Profession, yrke alltså) en rejäl bit (117), vilket inte är helt lätt när man är en level 45 Nattalv-hunter som inte kan flyga.

Man kan väl säga att jag börjat bli ordentligt fast i WoW-träsket, minus det faktum att jag kan göra annat vid sidan av.