Jag blir alltid lika glad när jag hittar nya saker att gilla, och extra glad blir jag om denna nya sak spelar på mer än två hjärtesträngar. Ett bra exempel på vad jag menar med det är ju mitt älskade Mass Effect, som spelar på alla möjliga strängar hos mig. Humor, karaktärer, historia, spännande universum, skjuta fiktiva saker, och en grafikdesign som får mig att känna mig som hemma.
En ny sak jag har upptäckt, är den helt sjukt underbara serien The Venture Bros. som jag har börjat titta på med min goda vän Raja från skolan. Jag hade mina aningar om jag skulle finna serien underhållande, då jag redan hade sett antagonisten och hans flickvän i Nostalgia Critic's episod "Top 11 Strangest Couples" (jag rekommenderar varmt att ni tittar på den, den var väldigt intressant... och rolig såklart!).
Jag menar, en skurk vars dräkt är inspirerad av monark-fjärilar, och har en sexig och smart flickvän vars röst definitivt... passar karaktären. Hur skulle det kunna gå fel?
Mycket riktigt, jag hade alldeles rätt i att jag fann den här serien riktigt underhållande! Och känner nästan för att säga att jag älskar den, men det borde jag verkligen inte säga högt än, jag har bara sett fem episoder hittills.
Att säga något om den som däremot skulle peppa er läsare att se den, känns däremot rätt svårt. Vad jag än säger känns det som att det antingen kan spoliera handlingen eller den oförutsägbara humorn, alternativt förminska eller förstora serien. Att säga att det är en av de mer populära serierna på Carton Network's Adult Swim känns inte som tillräckligt heller.
Jag skulle även kunna säga att den är definitivt bland det mest skruvade jag har sett, men det säger inte så mycket (min största jämförelse är väl kanske den galna animen Excel Saga, men har en inte sett den så är det definitivt inget att gå på).
Asch, får ni chans att kolla upp den, så kolla upp den! Själv ska jag peppa inför nästa gång vi tittar.
Visar inlägg med etikett nostalgia critic. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett nostalgia critic. Visa alla inlägg
fredag 6 juni 2014
tisdag 13 december 2011
Nörd katastrof!
"That guy with the glasses" hemsida har inte fungerat på nu hela kvällen! Katastrof! Vad ska man underhålla sig med nu? AVGN är sjukt rolig men det är NC jag gillar (läs: är kändiskär i).
Sniff...
Sniff...
Etiketter:
nekiya ledsen,
nostalgia critic
fredag 26 augusti 2011
Barnsliga trauman
Ibland har man de där dagarna då man deppar ihop utan någon anledning alls. Man vaknar på fel sida, frukosten är inte alls lika god (klart man äter frukost varje dag!), och man upptäcker ett obehagligt nageltrång på sin ena stortå. När mina vänner har sådana dagar brukar de sätta på deppig musik att avreagera sig på. Själv vräker jag i mig massvis med mörk choklad och sätter på "Resan till Amerika" och storgrinar genom hela filmen.
För grinar är precis det man gör.
Väldigt många har sett den någon under deras barndom och minns den som en tragisk film som nästan traumatiserar. Det beror helt enkelt på att filmens skapare, animationsgeniet Don Bluth, anpassade filmen efter sin egen filosofi: Barn klarar av vad som helst så länge det finns ett lyckligt slut.
Filmen slutar väldigt lyckligt för att vara en sådan tragisk film, men i väntan på det får vi utstå en hel del scener som är så hjärtskärande att man funderar över hur man tusan överlevde den som barn.
Själv storgrinar jag så gott som hela tiden. Perfekt om man vill rensa ur sitt eget system.
Apropå det, kolla in NC's lista över de "Top 11 Saddest Moments" här.
För grinar är precis det man gör.
Väldigt många har sett den någon under deras barndom och minns den som en tragisk film som nästan traumatiserar. Det beror helt enkelt på att filmens skapare, animationsgeniet Don Bluth, anpassade filmen efter sin egen filosofi: Barn klarar av vad som helst så länge det finns ett lyckligt slut.
Filmen slutar väldigt lyckligt för att vara en sådan tragisk film, men i väntan på det får vi utstå en hel del scener som är så hjärtskärande att man funderar över hur man tusan överlevde den som barn.
Själv storgrinar jag så gott som hela tiden. Perfekt om man vill rensa ur sitt eget system.
Apropå det, kolla in NC's lista över de "Top 11 Saddest Moments" här.
Etiketter:
nostalgi,
nostalgia critic
Kändiskärlek när den är som bäst
En rolig sak med mig är att jag oftast börjar tokdissa manliga kändisar när alltför många tjejer gillar dem. Jag var oerhört skeptisk mot The Pirates of the Carribean eftersom alla tjejer jag pratade med var alltför besatta av Johnny Depp's eyeliner, det dröjde tills helt nyligt innan jag kunde godkänna Leonardo Di Caprio och Brad Pitt som skådespelare med talang, och jag har aldrig gillat vare sig Robert Pattinson eller Taylor Lautner i Twilight-filmerna.
Betyder det att jag aldrig någonsin faller för kändisar och i så fall endast kvinnliga?
Självklart inte, jag råkar endast ha en väldigt sofistikerad smak. Faktum är att jag har en fantastisk kändiskärlek sen ett halvår tillbaka som gör mig oerhört go och varm i kroppen: The Nostalgia Critic Guy.
Okej, någon vill kanske påskina att internetkändisar inte räknas, men varför skulle det inte göra det? Vem kan på fullaste allvar säga att internet inte är det centrala mediet idag? Så det är klart att internetkändisar räknas!
Nostalgia Critic, a.k.a. Doug Walker, är en karaktär på hemsidan That Guy With The Glasses, vars jobb är kort och gott att recensera nostalgiska filmer. Gärna de där riktigt dåliga, men även de där betydligt bättre som man fortfarande tokälskar, eller bara rätt och slätt de mediokra filmerna som man inte riktigt vet man tycker om längre. Självklart är hans val enbart amerikanska filmer men det är trots allt inte bara de bra sakerna därifrån som letar sig över Atlanten. Tråkigt nog. Så till trots känner jag igen åtminstone fyra av fem filmer han recenserar, och de jag inte känner till känner någon av mina bekanta till. Eller så är det en baggis att kolla upp det mer noggrant. Hans sida uppdateras med en ny film varje tisdag natt svensk tid.
Det förekommer även en del teman, såsom att låta en hel månad ha samma tema (Shameful Sequel month, Schwarzenegger month osv.) men ett av de återkommande teman som används är bland annat "Raid of the Lost Story Arc", där NC går igenom de fem första episoderna av en nostalgisk serie för att se om den fortfarande håller måttet.
Ett annat återkommande tema är de s.k. Top 11-listorna där NC listar allt möjligt, från de coolaste disney-skurkarna till de värsta dumjävlarna i nöd. Min personliga favorit av alla listor är denna.
Och den underbara mannen som dissat så många av mina kära barndomsfilmer blev jag oerhört kär i <3
Varför? För att en välsmord tunga och humor (karaktären är ju för tusan löst baserad på Daffy Duck!) lockar minst lika bra som skönhet och pengar. För varför skulle man vilja ha en man som endast ser bra ut och kan skämma bort en med onödiga prylar du inte behöver, när man ändå inte kan prata eller ens ha kul med honom?
BTW, riktiga karlar rakar inte skägget med motorsåg, de behåller det på!
Och ja, som sann nörd går jag aldrig och lägger mig före klockan ett på natten! Vissa privilegier måste man dra nytta av när man är, ve och fasa, "vuxen"...
Betyder det att jag aldrig någonsin faller för kändisar och i så fall endast kvinnliga?
Självklart inte, jag råkar endast ha en väldigt sofistikerad smak. Faktum är att jag har en fantastisk kändiskärlek sen ett halvår tillbaka som gör mig oerhört go och varm i kroppen: The Nostalgia Critic Guy.
| "Hello, I'm the Nostalgia Critic Guy, I remember it so you don't have to!" |
Nostalgia Critic, a.k.a. Doug Walker, är en karaktär på hemsidan That Guy With The Glasses, vars jobb är kort och gott att recensera nostalgiska filmer. Gärna de där riktigt dåliga, men även de där betydligt bättre som man fortfarande tokälskar, eller bara rätt och slätt de mediokra filmerna som man inte riktigt vet man tycker om längre. Självklart är hans val enbart amerikanska filmer men det är trots allt inte bara de bra sakerna därifrån som letar sig över Atlanten. Tråkigt nog. Så till trots känner jag igen åtminstone fyra av fem filmer han recenserar, och de jag inte känner till känner någon av mina bekanta till. Eller så är det en baggis att kolla upp det mer noggrant. Hans sida uppdateras med en ny film varje tisdag natt svensk tid.
Det förekommer även en del teman, såsom att låta en hel månad ha samma tema (Shameful Sequel month, Schwarzenegger month osv.) men ett av de återkommande teman som används är bland annat "Raid of the Lost Story Arc", där NC går igenom de fem första episoderna av en nostalgisk serie för att se om den fortfarande håller måttet.
Ett annat återkommande tema är de s.k. Top 11-listorna där NC listar allt möjligt, från de coolaste disney-skurkarna till de värsta dumjävlarna i nöd. Min personliga favorit av alla listor är denna.
Och den underbara mannen som dissat så många av mina kära barndomsfilmer blev jag oerhört kär i <3
Varför? För att en välsmord tunga och humor (karaktären är ju för tusan löst baserad på Daffy Duck!) lockar minst lika bra som skönhet och pengar. För varför skulle man vilja ha en man som endast ser bra ut och kan skämma bort en med onödiga prylar du inte behöver, när man ändå inte kan prata eller ens ha kul med honom?
BTW, riktiga karlar rakar inte skägget med motorsåg, de behåller det på!
Och ja, som sann nörd går jag aldrig och lägger mig före klockan ett på natten! Vissa privilegier måste man dra nytta av när man är, ve och fasa, "vuxen"...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
