Istället ska det här bli ett väldigt glatt inlägg om hur fantastiskt roligt det var att vi faktiskt, i en kommersiell produkt, främst riktat till unga, fick en bisexuell karaktär... I HUVUDROLLEN!! Samt en förklaring på hur en serie kunde hamna på min "årest bästa serie" två år i rad.
Vem? Vad? Hur?
Svaret är galet fantastsikt:
Korra!
 |
| Naga tar visserligen rätt mycket plats här, men va fan... |
Jag dör, oj, ni fattar verkligen inte hur stort det här är (ja, det är väldigt bedrövligt att det fortfarande är en sån stor grej men ja)! Jag formligen skrek av lycka när säsong fyra var slut! (trots melankolin som infann sig samtidigt)
Inte nog med det: Korra och Asami som ett par är canon! Det är alltså, flämt flämt, officiell "riktig" historia.
Visst har jag nämnt i förbifarten att jag tycker att Korra är den bästa avataren som finns? Även om vi ska jämföra henne med med hennes föregångare Aang.
Nu blev hon en av de bästa karaktärerna någonsin, i alla sammanhang!
Okej, fokus Nekiya. Den sista meningen går liksom inte att förstå om du inte har sett serien.
Jag såg färdigt säsong fyra av "Legend of Korra" under julveckan, och jag var väldigt förväntansfull då säsong 3 slutade på en bitter med lite glad ton. Säsong fyra urartade dock ganska snabbt till något som var tvunget att ses nästan i ett sträck, bara på grund av spänningen. Eftersom det här var sista säsongen så förväntade jag mig något stort. Det fick jag, några gånger om faktiskt!
Och som sagt, slutet var helt magiskt.
Och vad har jag fått innan dess? En historia som, precis som sin föregångare, behandlar vuxna och allvarliga teman på ett sätt som alla, oavsett ålder, kan uppskatta. I "The last airbender" så går seriens tre säsonger ut på att Aang, avataren, ska lära sig behärska alla element såsom han är förutbestämd att göra, om än lite fortare än sina tidigare liv då Eldfursten har bestämt sig för att totalerövra världen. Korra har inte alls samma press på sig, men får istället gå igenom den svåraste läxan av dem alla:
Vad spelar det för roll vad jag gör när historien bara upprepar sig? Vad spelar det för roll att jag tar det tunga ansvaret att bilda balans i världen när det ändå kommer att dyka upp fler problem i den?
Korra började som en otroligt kaxig och otålig avatar som vare sig kunde lära bända luft eller kontakta den spirituella världen, men under seriens gång har hon växt så mycket som karaktär, och särskilt när hon då så tungt ifrågasatt sin egen roll i det hela.
Vem är jag att skapa balans? Behövs jag verkligen?
Och för mig blir det så mycket mer än en barnserie, det blir en serie som behandlar sitt material med respekt och galet mycket kärlek, och därför känner vi som tittare också både respekt och kärlek för det vi får.
Att då skaparna bestämmer sig för att Korra ska vara bisexuell gör det hela bara ännu större!
Jag vill inte säga att "Legend of Korra" är bättre än "Avatar: The Last Airbender", men det fungerar liksom inte åt andra håller heller, att Aang's historia skulle vara bättre än Korra's.
Men har du inte sett någon utav serierna, är det på tiden att du gör det! Själv ska jag se om den en eller två gånger. Typ nu. På stört.
Tips bara: ta av dig "hetero-glasögonen" först innan du börjar med "Legend of Korra", annars kan slutet på säsong fyra te sig som ogenomtänkt och krystat (vilket det VERKLIGEN inte är!).
Den här bilden är otroligt talande (syftar slutet på säsong 3 men utan spoilers):
 |
| by Neodusk |
.jpg)
