expr:class='"loading" + data:blog.mobileClass'>

Om mig

Mitt foto

Jag är en 27-årig nörd vars hjärta slår extra fort för serier, tvspel, filmer, böcker och filmer. Jag är för närvarande sjukskriven på grund av depression så uppdaterandet är inte så kontinuerligt som jag skulle önska. Men välkommen att titta in!

lördag 27 juli 2013

Gröna Lund

Egentligen är jag för trött för att blogga när jag har jobbat hela dagen (okej, 7 till 15), men här kommer ett inlägg i alla fall! Ack ack, va duktig jag är!

Först vill jag bara få det sagt: Jag har aldrig varit på Gröna Lund förut. Ever. In. My. Life. Liseberg har jag besökt två gånger i mitt liv och är det enda nöjesfältet jag kan jämföra med.

Så nu...

Jag visste att stället skulle vara kompakt, men att det skulle kännas så klaustrofobiskt hade jag inte en susning om! Enda positiva med det var den underbart skrämmande effekt det blev av att åka alla dessa berg- och dalbanor som gick omlott varandra.

Så självklart åkte vi varenda berg- och dalbana de hade! Och jag älskade varenda åktur, mer eller mindre.

Kvasten var rätt läcker, och skapade hysteriska fniss hos Jay när jag under andra åkturen utbrast ett glatt "Away, Sanchez!"(och ja, man hänger med benen och har rälsen ovanför huvudet, det pirrade härligt i tårna!)

Meme-referens, skapad av Lordess-Alicia
Jetline var riktigt kul med alla sina svängar och dippar (särskilt den underbara 79° dippen mitt i åkturen), så den åkte vi också två gånger.

Twister däremot, som jag antar skulle ha likadan effekt som Balder på Liseberg med riktiga berg och dalar, var inte alls lika spännande. Men det kanske gjorde sitt till att vi stod i kö ca 40 minuter i gassande sol med lite väl mycket folk och utan vatten i 28° värme. Usch...

Alla slänggungor och fritt fall undvek vi som pesten, slänggungor för att vare sig jag eller Jay uppskattar den där "jag-håller-på-att-flyga-ur"-känslan man får, och fritt fall ger mig panikångest.

Flygande Mattan och liknande karuseller tål jag visst inte heller, jag mådde riktigt illa efter den turen. Känns inte riktigt som att magen får följa med i någon vettig ordning.

Insane däremot, älskade både jag och Jay!


Konceptet är enkelt: gondolen dras ca 35 meter rakt upp över marken och släpps sedan för att självmant tumla nerför banan, helt okontrollerat och helt unikt för varje åktur. G-krafterna där är inte att leka med! Men antagligen är de tillräckligt omväxlande och omfattande för HELA kroppen på ett sådant sätt att man inte blir illamående. Inte jag i alla fall. Jag mådde betydligt värre av Flygande Mattan faktiskt. Höjden kändes inte heller skrämmande, faktum är att Balder knäcker den biten några gånger om. Och Jay som har åkt Atmosfear på Liseberg tyckte inte att Insane kom ens i närheten i skrämselfaktor. Jag tänker själv inte ta reda på om det är sant, jag litar istället på honom i den frågan.
Även Insane åkte vi två gånger, på raken dessutom. Utan att känna oss ostadiga eller illamående efteråt. Mer bara speedade på övertrötthet och adrenalin.

Så kallad "bevis"-bild, men det är typ den minen jag gjorde under åkturen enligt Jay
I överlag var nöjesfält-delen av resan till mycket stor belåtenhet. Jag väljer ju självklart Liseberg över Gröna Lund alla dagar, men Grönan har ändå en speciell charm och en och annan trevlig attraktion som inte Liseberg har. (*HOST* Insane)

Väl värt ett heldagsbesök, men två dagar behöver man inte, såsom man definitivt behöver på Liseberg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag besvarar kommentarer här i bloggen så glöm inte att återkomma för svar!