Tills läkaren fortsatte rensa på vax, och min hörsel blev skarpare och skarpare, och till slut blev så "bra" att nu låter ALLT som om det härstammar ur en burk, i brist på bättre metaforer. Alla ljud är så skarpa att jag ryser/hoppar till över det mesta jag hör.
Ska jag koka vatten i vattenkokaren så låter det på tok för skarpt när jag fyller upp den med vatten och trycker på knappen. Diska måste jag göra med öronproppar då vattenskvalpet är på tok för högt och gällt.
Mikrovågsugnen skjuter sönder mina trumhinnor med ljudet som blir när man ständer igen luckan, starta den och det infernaliska pipandet när den är klar. Jag kan inte vistas i köket samtidigt.
Bara att skriva det här inlägget tär lite på mina trumhinnor, då det låter som att jag slår sönder tangentbordet, fastän jag är så mjuk som möjligt utan att för den delen tappa tempo i mitt skrivande.
Och alla småljud jag inte hörde innan ska vi inte ens snacka om.
Aldrig får man vara nöjd...
 |
| I brist på nya bilder som visar min surhet bjuder jag på en gammal bild av mig, gjord av min vän Euranne ^^ |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag besvarar kommentarer här i bloggen så glöm inte att återkomma för svar!