Veckan har varit oerhört lång upplever jag men det kanske mest beror på att jag har lyckats mata igenom de två första säsongerna av Sailor Moon (äntligen vet man hur det hela slutar!!).
Men äntligen är fredagen här. En mycket speciell fredag, eftersom det idag var release för det nya Zelda-spelet; Skyward Sword.
Under otroligt lång tid för att vara ett tv-spel (om än ett mycket speciellt sådant) så har det hajpats över alla gränser. Man var nästan beredd på att det skulle bli en stor besvikelse hos både fans och kritiker. Så blev det dock inte, istället blev spelet hyllat som ett spel som är så oerhört mycket bättre än "Ocarina of Time" som annars har haft titeln det bästa spelet i världen utan konkurrens. Ingen har gett spelet mindre än 9/10.
Ingen utom Tom McShea på Gamespot, som gav det 7.5 av 10. För att han ansåg att den klumpiga kontrollen, onödiga utfyllnader i form av sidouppdrag utan belöningar samt ett nu uttjatat tema var tillräckligt för att spelet skulle vara endast "okej".
Själv har jag inte följt spelets hajpade resa så noga, men jag har läst tillräckligt med recensioner för att förstå att mycket av det han säger mest är skitsnack.
Kontrollen har blivit hyllad i samtliga recensioner som säger att det förgyller spelupplevelsen flera snäpp. I videorecensionerna ser man hur spelaren (recensenten btw) svingar Link's svärd med precision som vi bara har sett taffliga försök till när Wii Motion Plus använts tidigare. Nu fungerar det istället jättebra! Så vad många misstänker är att Tom spelade på en välanvänd Wii-remote som inte hade de friskaste batterierna i sig, eftersom i hans videorecension slår han ganska hysteriskt med kontrollen. Vilket påminner en del om sättet att använda den i Twilight Princess.
Sidouppdrag utan belöningar existerar inte i Zelda-spelens universum (möjligtvis då Nintendo-gallery uppdraget i Windwaker), och det är dessutom helt frivilligt om man vill göra dessa sidouppdrag. Det gäller även för Skyward Sword, och kritiker har hyllat även dessa som en viktig del i spelets charm.
Sen har vi då upplägget. Ja, alla Zelda-spel fungerar på samma sätt: berättelse, tempel, berättelse, tempel, berättelse, tempel osv. Men alla har de något som gör att man skiljer dem åt:
A Link to the past var först så det behöver inte vara mer unikt än det.
Ocarina of Time hade ett spännande upplägg där du hoppade fritt mellan två tidsrymder.
Majora's Mask har du en historia som utspelar sig under tre dagar och världen ska förhindras från undergång.
The Windwaker utspelar sig helt och hållet till havs och känns verkligen inte som ett Zelda-spel (med det sagt menar jag verkligen inte att spelet suger bara för det, det är lika underbart som alla andra)
Twilight Princess var bokstavligt talat en kamp mellan ljust och mörkt (eller skugga för den delen) och Link kunde förvandla sig till varg, hur coolt var inte det?
Och nu i Skyward Sword går vi tillbaka till nästan tidernas begynnelse, innan Triforce kommit på tal, och vi flyger i himlen. Vad gör att spelet inte blir unikt?
Är det måhända Tom McShea som stått som inspirationskälla för denna trailer?
Jag lämnar det åt internet kommentatorerna att avgöra saken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag besvarar kommentarer här i bloggen så glöm inte att återkomma för svar!