Breaking Dawn part 1

Jag har ägnat en stor del av kvällen åt att leta recensioner till den fjärde "Twilight"-filmen utan att lyckas. Eller för att vara mer exakt; de recensioner jag hittar är klumpigt formulerade och koncentrerar sig enbart på de detaljer som de stör sig på. Det är allt ifrån seg handling till jobbig anti-abort propaganda (något som återkommer många gånger) och sadistiska blodscener. Jag har stört mig på dem allihop så nu gör jag mig min egen. 

Först och främst så kan jag nämna att jag inte är ett inbitet fan som älskar böckerna över allt annat även om jag har läst dem ett antal gånger. Däremot så finns det ett grundkoncept som jag gillar. Intriger mellan det okända och det "normala" är något som faller mig i smaken och görs det rätt är jag ett lätt byte inför den kapitalistiska världen som vill tjäna pengar på min smak. 

Filmerna har jag däremot aldrig kunnat gilla ordentligt. Det beror inte på att böckerna har gjorts orättvisa, utan därför att det är få bra skådespelare i dem. Kristen Stewart ser ut som någon som lyckats ta sig till åtminstone topp tio i Top Model, och har alltid haft ett uselt skådespel när hon inte visar smärta. Då först tror jag på henne, och en så ojämn Bella vill jag inte ha. Inte heller en så snygg.

Robert Pattinson försöker i alla fall, men jag går inte på vare sig hans utseende eller skådespelarinsats. Den enda vampyr som känns trovärdig är någon man ser mycket lite av; Carlisle, spelad av Peter Facinelli. Han gör ett såpass bra jobb att man upplever honom som malplacerad när alla andra är mer eller mindre dåliga.

Så nu när jag har sett fjärde filmen vad säger jag då?

Ungefär samma sak. Skådespelarna försöker lite mer men de är fortfarande på förfärligt låg nivå, så att skådespelarna är så älskade övergår lite mitt förstånd. Men jag tycker å andra sidan inte att någon av dem är dregel-snygg heller.

Handlingen är såpass uttjatad i tidigare recensioner att jag går inte in på den här. Jag kunde den tämligen bra redan innan, boken har jag läst åtminstone två gånger och visste därför precis var i boken som filmen skulle sluta. Att dela upp filmen i två delar var inte bara ett fult knep för att tjäna mer pengar, istället utnyttjades det faktum att även boken är uppdelad i två delar. En mycket bättre förklaring för fansen som sväljer det med hull och hår. 

Kritiker klagar över att handlingen känns utdragen. Det är den även i boken och känns inte särskilt intressant förrän man kommit halvvägs genom första delen. Där börjat tempot i rasande fart och man har svårt att släppa boken ifrån sig. Tills man kommer till de blodigare scenerna. Vanligtvis är jag inte så känslig, Alien såg jag utan att vare sig blunda eller rynka på ögonbrynen, och allt blod i "En vampyrs bekännelse" får mig endast att grimasera. Twilight får mig däremot att vilja lägga mig ner på golvet och kippa efter luft medan jag bearbetar ett kraftigt illamående som får mig att vilja svimma eller kräkas eller nåt. Jag hoppades innerligt på att filmen inte skulle framkalla något sådant, men jag hade också hört att inte mycket skulle visas på duken utan istället lämnas åt fantasin. Jag vet inte om det var så mycket bättre.
Mycket riktigt, slutet visas skickligt vinklar och effekter och man får aldrig se de riktigt äckliga delarna av den blodiga förlossningen, men trots detta klarar jag inte, utan svimmar där jag sitter. Vaknar till några sekunder senare och är på väg att däcka av igen men lyckas distrahera mig själv genom att fokusera på andningen. Jag är 23 år och har svimmat på en biograf för första gången i mitt liv.

Så att filmen släpptes vid 11-årsgräns var bara dumt. Om vi bara hade haft en 13-års gräns här i Sverige hade jag föredragit den mycket hellre. Nu krävs det istället att 11-åringarna är mycket tåliga och mogna, annars lär de uppleva mitt illamående i mer eller mindre otäck skala. 

Tag er i akt innan ni ser den, eller innan ni föräldrar låter era barn se den! Det är brutalt, det är hemskt och endast de rätta sinnet klarar av det. 

Sen kan man säga vad man vill om den envisa propagandan och sega handlingen, men eftersom filmen följer första halvan av boken så är det bara att vänta. Det hade nog gått att klämma in hela boken på en film som de säger, men jag undrar hur filmupplevelsen hade blivit för de känsliga. Hade man lyckats repa sig såpass att man klarade av en timme film till, där dessutom ett nyblivet vampyrliv med allt vad det innebär ska skildras? Inte om man nu råkar vara av det känsligaste slaget, då behöver man en välförtjänt paus. 

Inget fan lär bli extremt besviket, det går alltid att hitta saker att klaga på när det baseras från böcker. Känsliga tittare varnas dock! 

Betyg: 5.5/10
Att den får såpass högt betyg beror på att filmen lyckas fånga mycket av bokens handling korrekt samt det uppbyggande crescendo som bildas. Och även om förlossningsscenen är obehaglig så är den snyggt gjord. Slutet kan mycket väl vara det bästa i filmseriens historia (även om det säger VÄLDIGT lite) men det får vi avvakta med tills nästa film kommer.