expr:class='"loading" + data:blog.mobileClass'>

Om mig

Mitt foto

Jag är en 27-årig nörd vars hjärta slår extra fort för serier, tvspel, filmer, böcker och filmer. Jag är för närvarande sjukskriven på grund av depression så uppdaterandet är inte så kontinuerligt som jag skulle önska. Men välkommen att titta in!

måndag 20 januari 2014

Girl-gamers finns inte

Så nu ska man bli irriterad. Igen.

Jag har sett en antydan till sådana här konstateranden i kommentarsfälten, men att folk faktiskt gjorde videos om det på youtube för att hävda denna ståndpunkt gör mig bara extremt trött.

Folk, hör upp för det här är viktigt; det finns inga "kvinnliga gamers".

Termen "Girl Gamer" är något riktigt töntigt och irriterande, för du kan verkligen inte kalla dig gamer om du "sitter med samma skit hela tiden" eller bara testat runt några få spel, då är du casual som bäst. Och varför måste tjejer hela tiden poängtera att de är just "girl gamers", hör du någonsin att killar säger att de är kill-gamers? Nej precis, så varför gör tjejer det? Vi vet ju ALLA att det bara finns tre kön; killar, tjejer och gamers. Slut på diskussionen.

Instämmer, Picard

Och jag blir så trött att jag kan inte ens bemöda mig med att svara. Det går liksom inte att få folk på youtube att fatta något, hur rätt och hur många poänger man än presenterar på ett lättillgängligt och förståeligt sätt
Men såhär är det i alla fall:
Är man i minoritet så hörs man aldrig.
Tv-spelsvärlden har definitivt en minoritet av tjejer, både i produktion och spelvärlden. På senaste Frostbyte i Umeå dök det inte upp en enda tjej, till exempel.

Att kvinnor är i minoritet är ju inget nytt, och inte heller i tv-spelsvärlden. Men att klaga över dessa så kallade tjejspelarna som hävdar att de är just tjejspelare är lika dumt som när folk klagade över att det började bli lite väl många kvinnliga protagonister i filmvärlden. Och trots att det är i spelvärlden som jag trivs bäst i och hittar många trevliga typer att umgås med, så är det också här jag hittar de värsta, och mest bakåtsträvande, dräggen. De som på fullaste allvar tycker att kvinnliga spelare per automatik är sämre och aldrig vågar något, och att de som delar med sig av sina åsikter bara är dryga feministiska manshatare.

Enda sättet idag att på allvar göra sin röst hörd som tjej i spelvärlden är att vara just anonym, eftersom man då kan komma undan som "en av grabbarna".
Men gissa vad, vi är jävligt trötta på att vara anonyma. Vi är trötta på att aldrig tas på allvar av de jävligt bakåtsträvande och kvinnohatande fansen. Vi är trötta på att alltid vara de som käftas emot och blir nedtryckta i vilken debatt vi än ger oss in i.Vi är trötta på att munhugga med idioter som ändå har bestämt sig för att inte lyssna. Och vi är trötta på att uteslutas i stor eller liten skala i en så fantastisk värld som verkligen borde vara för alla.
Och det är därför som vi kallar oss "girl-gamers", för att tydligt poängtera att vi också finns. Att vi också har rätt till att ha spel som en hobby och livsstil, och att komma med våra åsikter utan att dessa ska behandlas annorlunda på grund av vårt kön. Girl-gamer är INTE synonymt med en fjortistjej som bara spelat Super Mario.

Visst, jag tittar också lite snett på dessa typer som hävdar att de är gamers men som spelat på tok för lite spel och dessutom inte är så intresserad av att hålla sig uppdaterad med vad som händer i spelens värld. Men dessa så kallade "casual-gamers" finns i alla åldrar och av alla kön, inte bara tjejer. Varför ens lägga denna anklagelse på endast ett specifikt kön? Varför komma med anklagelsen "kalla-dig-inte-gamer-om-du-inte-vet-vad-det-är!" överhuvudtaget?

Vilket får mig att ledas in på en annan tanke: Varför denna prestige kring just termen gamer? Hur mycket måste du ha spelat för att "få tillstånd" att kalla dig själv gamer? Måste du verkligen ha spelat alla Call of Duty ("tro fan inte att du är en gamer bara för att du har spelat Moden Warfare 2"!!), eller Battlefield 3 eller hundratals timmar av Halo på multiplayer?
Räcker bara inte med att man älskar spel och har det som ett väldigt stort intresse i sitt liv?
Såklart det gör!

Jag är en gamer, och jag kallar mig självklart för girl-gamer. Dels för att jag har spelat väldigt mycket olika slags spel men även för att jag håller mig uppdaterad på de största sajterna och kollar nyhetsflödet minst en gång per dag. Jag älskar spel helt enkelt, och det räcker.
Tv-spel idag är betydligt mer acceptabelt som hobby och debatten kring våldsamma spel är inte alls lika inflammerad som den var förr. Vi har ju för fan flyttat in i tv-rutan som en lika självklar sport som fotboll och hockey (okej, kanske inte lika extremt, och synnerligen inte här i Sverige, men det lilla är ju ett fantastiskt framsteg!).
Ingen behöver längre skapa sig en prestige kring att vara just gamer. Du kan vara en professionell gamer, vilket är grymt prestigefyllt, men hur få procent av världens gamers är just proffesionella? En procent? Varav 75 % av dessa är sydkoreaner?
Det är dags att släppa den där prestigen nu om vi någonsin ska kunna få jämlikhet bland spelfans. 

Sen, bara som ett litet ps, så har jag träffat en hel del dryga typer (killar) som gladeligen hävdar att de är gamers (och gärna poängterar att jag inte är det i jämförelse) men sen erkänner att de aldrig har spelat kampanjen i Halo ("amen vadå, det är ju multiplayer som är Halo, liksom...").
Jag är definitivt mer gamer än vad de är!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag besvarar kommentarer här i bloggen så glöm inte att återkomma för svar!