Vad såg jag på bio igår?

Ni kanske minns att jag nämnde som hastigt och lusigt att jag skulle på bio igår kväll? Och imorse var min mail-inkorg sönderbomat med frågor om "VA VAR DET DU SÅG PÅ BIO IGÅR?!?!? TELL ME OR I'LL DIE A UNSATISFIED DEATH!!!"

Okej, det sistnämnda hände definitivt inte.

På bio såg jag i alla fall "X-Men; Days of future past", och hade en bioupplevelse som det var ett tag sen som jag kände faktiskt. Senast tror jag bestämt var "Desolation of Smaug".
Jag tycker att Nemi's skapare Lise sammanfattade den sortens upplevelse på ett underbart sätt när hon berättade om Nemi's uppkomst:

   "En del barn som ser filmen om Peter Pan får lite underhållning i en och en halv timme och fortsätter sina liv som förr. Medan andra sitter tysta hela vägen hem i bilen och tänker glada tankar tills de får ont i sina små hjärnor. De tänker att kanske, kanske var det inte bara en historia, kanske kan man flyga till Neverland, när det blir mörkt och alla andra sover. Vi kommer aldrig att få höra att dessa barn inte tror på alver - inte ens när de närmar sig trettioårsåldern, (för varje gång någon säger det, dör det ju en alv någonstans). Jag var själv ett sådant barn och jag hatade att bli vuxen. Nemi föddes ur min stora kärlek till historier, äventyr, musik och magi - och ur en depression från mötet med den vuxna världen."

Jag känner mig verkligen som ett sådant barn just nu. Xavier, Mystique, Storm, Wolverine... Alla underbara mutanter som letade sig rakt in i hjärtat på mig och fick mig att känna mig emotionellt mörbultad, på ett väldigt melankoliskt men ack så trevligt sätt. 

Och jag vill definitivt se den igen. Gärna på bio. Och gärna nu på en gång.