expr:class='"loading" + data:blog.mobileClass'>

Om mig

Mitt foto

Jag är en 27-årig nörd vars hjärta slår extra fort för serier, tvspel, filmer, böcker och filmer. Jag är för närvarande sjukskriven på grund av depression så uppdaterandet är inte så kontinuerligt som jag skulle önska. Men välkommen att titta in!

onsdag 24 oktober 2012

Nä nu jävlar!!

Jag satt med "nytt inlägg"-rutan uppe och ville blogga, men jag visste inte riktigt om vad. Jag hade kunnat välja att skriva ett par rader om de två trevliga dagar som jag har spenderat i produktiv anda på skolan, i färd med att måla en faktiskt riktigt snygg tavla (inte mycket till självkritik här inte ^_~) eller bara se om jag kunde hitta på något kul minne att berätta om, eller kanske en dröm som jag inte har avslöjat ännu (vi har ju redan konstaterat att de kan vara förbannat roliga ibland).
Så surfade jag in på vk och såg det här.

FÖR I H-VETE, VA FAN HÅLLER NI PÅ MED?!?!?!?!?!?!?!?!?!?!


Om det är något jag verkligen avskyr, på gränsen till hat, så är det modern popmusik.

Alla sångerskor/sångare låter verkligen likadana, sjunger samma gälla melodier till samma jävla dansbeat om samma jävla kärlek som man trånar efter/har fått/inte alls hade en chans på. Samtliga låtar massproduceras likt McDonalds vidriga Chicken Nuggets, i musikfabriker som endast kräver ett sött och attraktivt ansikte utåt, allt för att tjäna så mycket pengar som möjligt på helt värdelösa produkter utan vare sig känsla eller talang. Det säger ju en hel del när band som t ex  Pink Floyd och AC/DC fortfarande säljer mycket skivor och tjänar enorma summor på turnéer (iaf AC/DC turnerar flitigt) medan artister som Las Ketchup får en hitlåt och sen glöms bort, är det överhuvudtaget någon som kommer ihåg The Kethcup Song?
Va fan, det finns till och med en färdig formel för hur man skriver en bra hitlåt, så vem som helst med en dator och rätt programvara kan skapa något liknande. Vari ligger konsten? Ingen fucking stans, hör ni det?!

Jag avskyr alla dessa produkter som enbart utnyttjas för sitt yttre eller sin karisma, eller vad fan det kan tänkas vara. Alla de kvinnliga artisterna säljer sig själva genom sin kropp, vilket vi alltså kan kalla för någon form utav prostitution, medan karlarna endast behöver visa någon form av charm och otroligt mycket maskulinitet, men detta är alltid lite olika beroende på vad tiden säger. 
Det som gör mig mest förbannad egentligen är ju att folk går på det här och låter sig så öppet luras. För musik är ju precis som vilken annan konstform; jävligt subjektiv. En låt kan ur rent konstperspektiv vara värdelös på alla fronter men bli en storsäljare för att det antingen går att dansa till, eller att man helt enkelt finner någon slags nöje i texten, eller bara en kärlek i något i musiken (låten Goosebumps är ett bra personligt exempel, för den är inte särskilt märkvärdig någonstans, men det är bara någonting med det där 80-tals discobeatet som gör mig energifylld... och all dagens zumba-musik ska vi inte ens snacka om). 
Man behöver inte gilla Led Zeppelins musik alls, men man ska fan respektera dem och uppskatta dem för den otroligt vackra konst de gjorde med sin musik, och när ett band inspirerar musiker än idag trots att det har gått trettio år sedan upplösningen, då har man gjort någonting rätt! 

Så att man nu tar bort kanalen där alla skapade konst med några få undantag är helt oförlåtligt. Och så ersätter man den med NRJ av alla jävla skitkanaler som man kunde välja på... Det är inte lönt att lyssna på radio längre, så va fan har jag en i köket för? Det ska jag säga er, det blir en the sims-tillvaro där man har en massa prylar för att fylla ut tomrum som kan uppstå lite här och var men det är kanske inte så att sakerna faktiskt går att använda. Jag har aldrig sett en sim använda sig av de tallrikar som finns i överskåpen som man kan placera ut. 

Fy fan säger jag bara, fy fan!

1 kommentar:

Jag besvarar kommentarer här i bloggen så glöm inte att återkomma för svar!