Nekiya hos de sociala

Vanligtvis när jag zappar på tv:n finns det sällan något roligt och intressant att titta på. Annat var det när jag var lite yngre, då visades bland annat "Vänner" riktigt flitigt. Själv såg man det tillräckligt ofta för att få ett sammanhang om historierna även om man inte hade intresse av att följa serien slaviskt.
Dock måste jag erkänna att varje gång jag såg serien så fick jag alltid en liten gnutta ångest. Inte för att jag inte hade ett lika socialt berikat liv som karaktärerna, utan för att jag inte kunde förstå hur man kunde vilja ha det.
Än idag så förstår jag det inte.

Nu den här gångna veckan så har man haft besök av både vänner och släktingar dagligen och även om det stundtals har varit roligt så var det även otroligt drygt! Min gräns går vid två, max tre, besök i veckan. För så mycket finns inte att säga till varandra, och så mycket finns det inte att göra tillsammans.  

Jag efter en sådan vecka, bilden är gjord av min vän Euranne ^_^

Jag hade en bekant för två-tre år sedan som skulle envisas med att träffa mig varenda dag. När jag då en dag sa att jag inte hade lust utan hellre ville ha en dag för mig själv, kallade hon mig socialt inkompetent.
Den bekantskapen höll för resten inte särskilt länge. 

Folk borde värdesätta den frivilliga ensamheten lite oftare.