Så har man nästan läst ut den andra delen av Hungerspelen-trilogin "Fatta Eld". Har jag verkligen haft tid att läsa så mycket? Faktiskt inte, sen igår har jag dessutom hunnit med att skriva en insändare, läsa mig igenom tre dramer med temat genus samt försöka mig på hemuppgiften till arkitektprovet. Samt vardagsbestyr såsom tvätt och matlagning. Och på något udda vis har jag lyckats klämma in sträckläsning av Hungerspelen däremellan (de korta uppehåll jag har gjort kan ju knappast räknas in). Jag må vara knäpp med råge, det är sant, men nog är det väl ett bra betyg att ge på en bok? Det yttersta omdömet som varje författare strävar efter? Sträckläsning.
Jag är hemskt sugen på att se filmen efter det här, men folk är så barnsliga som vill jämföra den med Twilight. Jag kan verkligen inte förstå varför. De flesta som klagar tycker att det är en larvig sak att slänga in en kärlekshistoria mitt i ett gladiatorspel, men hur skulle det kunna vara ens i närheten med tillräckliga grunder för att kunna jämföra den med Twilight? Hungerspelen verkar ju enbart bestå av fantastiska skådespelare i jämförelse!
Ja, historien var en aning förutsägbar, jag visste precis hur den skulle sluta och den lilla tvisten som kom på slutet förvånade mig inte alls. Det hindrar mig inte från att i nästan ren och skär ångest sluka kapitel efter kapitel för att se hur det går. Jag älskar Katniss, och vet med bestämdhet att hon inte kommer att dö alls genom historien, men det hindrar mig inte från att oroa mig om alla de andra i persongalleriet.
Näe, jag ska definitivt se filmen på bio! Då var bara frågan när... Satans plugg...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag besvarar kommentarer här i bloggen så glöm inte att återkomma för svar!