Med tanke på hur otroligt lite tid jag lägger ner på att verkligen intressera mig för min sambo Jay's musikprylar, så kan jag ofattbart mycket. När han mycket stressad hoppade in i duschen bad han mig att packa i ordning hans gitarrväska. Inga instruktioner därefter, utan bara ett kast rakt ut på okänt vatten. Trodde jag.
Fem minuter senare, när han kommer ut från toaletten, så har jag lyckats packa ner gitarr, kabel till den, rätt pedal (jag vet till och med vad det är för slags pedal, en overdrive :D ), kabel till den, stämapparat, capo samt öronproppar som han oftast brukar glömma. En snabb kram och ett stressat "fan va duktig du är" fick jag som tack. Jag är fantastisk!
En rolig poängtering är att jag alltid börjar nynna den här i huvudet när jag ser hans pedal:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag besvarar kommentarer här i bloggen så glöm inte att återkomma för svar!